Kamera

Tack för alla fina och välmenta råd angående kamera. De allra flesta råden har pekat i exakt samma riktning, och de allra flesta har varmt rekommenderat den nya Nikon D90. Jag har varit lite tveksam till den, och inte riktigt förstått varför, tills en väldigt klok bekant sa: "Alltså D90 verkar jävligt bra, troligen bäst i prisklassen. Men jag tror knappast att du kommer bli varken en sämre fotograf eller en olyckligare människa om du väljer en billigare variant istället."

Och för mig föll allt på plats i och med det. Det jag söker är en bättre kamera än den som sitter i min W980. Jag vill kunna zooma, och jag vill kunna ställa fokus. Jag har insett det: Jag är inte "entusiastisk amatör". Jag är inte "amatör". Jag har inte ens börjat bli nybörjare.

Jag åkte till Bic Camera i Yurakucho igen och jag gick runt och valde. Jag tittade på Nikons kameror, på Sonys och på Canons. Canon har precis kommit med en ny modell, deras svar på D90, kanske. Canon har dessutom den fördelen att de har samma bajonett till sina digitala och sina gamla analoga, så att det finns en begagnatmarknad för objektiv.

Jag kände mig ganska förvirrad. Menyerna i kamerorna var dessutom på Japanska. Jag gick och letade lite efter någon som kunde hjälpa mig - jag ville egentligen ha en försäljare som fattade beslutet åt mig, men bedömde chanserna för att hitta en sådan i Japan som obefintliga.

Eftersom jag läst att Bic Camera har service på engelska någon obestämd "annan stans" så gick jag fram till en flicka i Bic Camera-väst och frågade henne var jag kunde hitta någon att prata med kameror om på engelska. "Oh, you can ask me", svarade hon klockrent. Jag frågade henne om de sålde kameror på något annat språk än japanska, och hon visade mig flinkt hur man ändrade menyerna till engelska eller något annat.

Jag bestämde mig för att lita på henne och sa helt enkelt att "jag behöver en kamera, men jag vet inte alls vad jag ska ha". Hon log och så sa hon "jag skulle inte rekommendera någon av dehär. Du ska ha en Pentax." Jag sa "WAKARU!".

Så - lång historia kort - en halvtimme senare hade hon sålt på mig inte bara en Pentax K200, utan dessutom en väska, ett 18-55 objektiv, ett 50-200 zoomobjektiv, två polariseringsfilter, en kameraväska och ett 4 gigs minneskort. Och detta till en bråkdel av vad jag trodde att jag skulle få betala.

Jag har precis packat upp alltihop, satt ihop det för första gången, och väntar bara på ett samtal med dem därhemma i Sverige innan jag ska ge mig ut och fota tills ljuset tar slut. Stay tuned.