Angående Iran

Jag passerade idag en demonstration. Iranier bosatta i Tokyo hade samlats för att skandera slagord och uppmärksamma Tokyoborna på situationen i Iran. De var kanske 50 stycken. Om jag förstod slagorden rätt så bad de det japanska folket om hjälp. Jag stannade och tittade för att tafatt visa mitt stöd. Jag stannade så länge att jag kände mig fånig. Sen stannade jag en stund till. Jag gör vad jag kan, exakt vad vill jag inte säga, men det känns ledsamt otillräckligt, och jag ville göra något mer än att bara visa mitt stöd, men det fanns inget annat jag kunde göra där. Så är det väl.