Kyoto

Efter två dagar i Kyoto finns gott om intryck att smälta och bilder att redigera. Den gyllene paviljongen är legendarisk, och jag har alltid trott att den skulle kännas lika elegant som den typen av guldsprejade Taj Mahal-telefoner i plast som är så populära kring Möllan, men faktum är att den var så vacker i sin tallomgivning att jag nu inte har några som helst problem att förstå det fina med "guld och gröna skogar".

Genomgående i trädgårdar i Kyoto använder man antingen grus eller mossa som marktäckare, snarare än gräs eller klöver som brukligt i Sverige. Det ger ett trollskt och mjukt intryck som verkar skönt att gå på. Det är man dock inte välkommen att göra, och för att behålla det intrycket så måste det till arméer av parkvakter som sopar mossan ren från nedfallande löv och grenar.

Ingen serie bilder från Kyoto är komplett utan en eller ett par vitmålade kvinnor i vackra kimono. Här med tillhörande rickshaw.