Golden Gai, Kabuki-cho och metainkastaren

Jag och min kendokompis J bestämde oss för att det behövdes en ordentlig komma-ifatt-session eftersom vi varit på semester på olika håll i två månader, och då ingen av oss varit på Golden Gai, Shinjukus notoriska nöjesdistrikt, bestämde vi oss för att ta oss dit. Det blev middag i Kabuki-cho, Shinjukus andra notoriska nöjeskvarter, på les Alpes, en rustik izakaya med öl för 15 spänn och mat för en tjuga. Vi diskuterade även ett ramenställe i närheten, men bestämde oss för att sitta vid ett bord snarare än vid en bänk - men ramenstället skulle komma tillbaka senare på kvällen, i ett märkligt sammanhang.

Vi gick i alla fall vidare och satte oss på en punk-bar med sex sittplatser i Golden Gai och där blev vi intervjuade om vilka japanska artister vi kände till av det övriga klientelet. Vi lämnade en svensk tjuga på vilken vi skrev "RÄDDA GUMMIANKAN!", själva osäkra på om det var gummiankan som flöt upp och ner i akvariet eller Anna som avsågs. När stället tömdes inför sista tåget så gick vi vidare till en whiskybar.

Whiskybaren vad lugn och avslappnad, kanske delvis för att den bara hade fem sittplatser, och gav tillfälle för djupare samtal, men vi kände oss lite hungriga och gick och åt sushi vid halv tre-tiden.

Stärkta av sushin ringde J en bekant som höll till i 2-chome - Shinjukus notoriska gaydistrikt - och lyckades sammanstråla med honom och följa med tillbaka till klubben han var på. Där passade man på att värma upp inför Halloween, och uppvärmningen funkade utmärkt, för det var varmt på dansgolven och hett i de mörka hörnen.

Väl ute från klubben, planlöst kringirrande i Kabuki-cho, blev vi naturligtvis frekvent antastade av inkastare, och plötsligt gav J sig i slang med en av dem som han av någon anledning kallade Bill Cosby. Det hävdade Bill var ett roligt sammanträffande, eftersom han faktiskt heter Bill. J lade armen om Bill och vi gick vidare tillsammans, och Bill försökte övertyga oss om att vi skulle följa med till en klubb i närheten där han lovade att det fanns fina flickor.

"Men har ni några Hawaiianer?", sa J.
"Jag ska vara ärlig: nej, tyvärr inga från Hawaii", sa Bill.
"Då är vi inte intresserade."
"Men vi har en från Californien", sa Bill, och lös upp.
"Men det är ju inte samma sak."
"Jo", sa Bill, "de röstar också i presidentvalet. Det är en väldigt bra klubb."

I samma stund såg vi ramenstället vi diskuterat tidigare på kvällen, och vi kom på att vi var lite hungriga igen.

"Kom, Bill, nu ska du få fina ramen", sa J, och vi gick in och beställde tre skålar. Bill såg lite förvirrad ut, som om det var något som hade gått tokigt, men som om han inte var riktigt säker på vad, men resignerade och åt ramen med god aptit. När vi ätit färdigt och gick ut fann han sig igen, och försökte en gång till.

"Ska ni inte ta och följa med till min klubb nu?"

Vi vinkade hejdå till Bill och gick mot stationen precis lagom för att ta första tåget hem.

Också ett sätt att hantera sin jetlag.

Tjelovek Milk Bar

Jag antar att de flesta känner till Korova Milk Bar från A Clockwork Orange - mjölkbaren där det serveras mjölk med knark till minderåriga ur bröstvårtorna på skyltdockor. Det är kanske lite missvisande eftersom Korova är ryska och betyder ko.

Lita på Kabukicho i Shinjuku för att rätta till sådana misstag. På Bonyu Bar kan du nämligen bli serverad, just det, människomjölk, och för en liten extra avgift kan du från dricka den direkt från bröstet på servitr... producenten.

Förbjudet att cykla på mig

Mamma påpekade det fantastiska med den här mannens väst.

Coruscant

I det här perspektivet är det nästan svårt att veta om man är i Shinjuku eller på Coruscant.

Tokyo Metropolitan Government Building

Tokyos egen regering, som är lite speciell eftersom Tokyo har en särställning som "metropolis", som alltså skiljer sig från de andra japanska administrationsformerna "stad" och "by", inhyses naturligtvis i ett lite speciellt hus, passande för uppgiften.
Det här huset hade kunnat komma från vilken science fiction-film som helst, eller legat i ett eller flera marvel-universum, eller helt enkelt i Gotham City.
Observera gärna att stadens vapen, ginkolövet, här har fått en design så att det snarare liknar något som rymt från Area 51.

Gothklubb

En vän till en vän var vänlig nog att bjuda in mig på förfest och ta med mig på gothklubb. Nu har jag ju min roliga garderob kvar i Sverige, och har nog tänkt att min Japanska så småningom ska innehålla både en och två rundor till Harajuku, men det har inte blivit av ännu och jag var rätt tråkigt klädd. Detsamma kan inte sägas om lokalbefolkningen.

Jag har varit på en och annan gothklubb i mina dagar, i Stockholm och Malmö, i Köln och London och Leverkusen och Berlin och Hamburg. Jag har aldrig sett någonting som överhuvudtaget kan börja jämföras med Dark Castle i Shinjuku.
Nu har det ju sina alldeles egna problem att ta bilder på gothklubbar. När man kliver in på dylik klubb är det inte alltid lätt att veta vad som är en svartmålad vägg och vad som helt enkelt bara är totalt jävla mörker.
Jag skulle kunna börja försöka beskriva de halvmeterlånga ögonfransarna, krinolinerna, sammetskostymerna, snörliven, bandagen, puderperukerna, maskerna och klänningarna människorna där inne hade det på sig, men om jag börjar är det inte säkert att jag kan sluta, och jag vill inte trötta läsaren på det sättet.
Det kändes helt enkelt, på ganska många sätt, som att vara inuti Nightmare Before Christmas. Fast mer.

Shinjukupromenad

Om du pratar med någon som varit i Tokyo och de inte riktigt minns var de har varit någonstans och säger "Jo, men det var i Shinagawa - eller Shinbashi. Eller var det Shibuya? Eller Shinjuku? Shinkansen? Shinshinken? Shinto?" och du försöker hjälpa dem på traven och frågar "Var det stället med skyskraporna?" och de tittar lite nollställt på dig och säger något i stil med "Hela Tokyo är fullt med skyskrapor." - då har de inte varit i Shinjuku.

Det är sant att det är gott om höga hus i Tokyo, och många som vi på svenska skulle kalla skyskrapor. Men det är en enorm skillnad på 30 och 50 våningar. Vill du veta hur stor? Dethär är över 30 våningar:
I Shinjuku ligger de riktiga tornen. De tramsigt enorma tornen. De som bokstavligt talat är svåra att fotografera utan att ramla baklänges.
I Shinjuku ligger även Tokyo Metropolitan Government Building, 東京都庁舎, en byggnad som gör sitt namn rättvisa, även om den kanske andas lite mer Gotham än Metropolis. Inte för att det gör något. Men den får bli ett eget inlägg så småningom, precis som Shinjuku Sumitomo Building.

Annan kuriosa kring Shinjuku är att stadsdelen har en ganska rejäl tågstation som hanterar ungefär halva Sveriges befolkningsmängd. Om dagen.