Kens kris

När jag var som mest irriterad på japanska företeelser, såna små saker, som kryper på en med att bo någon annan stans än där en är van, så upplevde jag exakt det som nu min japanske bekante Ken har formulerat så här brilliant:

hate hate japane staff at the shop asking millions of questions " Do you want to microwave, do you want a bag, do you mind putting cold and hot stuff in same bag or separate,Do you havePointcard, is this 1000yennoteOK for ur payment? "What the heck else could be Shithead " n keep yelling something in the shop" Eaahhras...shai ma...asseee !!! brah brah brah "SHUTurFACE n give me the goddamn stuff!!! You numnutsMrroboo!

i was shocked and pissed when they did the same questions attack to my guests man when he is obviously foreiner looking and looking like he doenst understand a word of japanese, " do you want a bag ? two bags? two and half bag? " no, i dont need any fucking bag " finally, " is taping ok ? " what ? " "tape.. [ tapu ...] i know they tape on... the stuff the costomer bought for proof of it been not stolen ]
but fucking shit, which fuckijng foreinger can understand your tape tape question , please let him fuck off i beg !!!!!!

so i finally decided to tell the stuff, " you shithead, who the mothefucking hell do you think who can udnerstand your tape bussiness you bollocks !!! aaaaaaahhhhhhHH!!!!
what worst is, this happens every fucking day !!!! i need to shoot them.

För egen del tar jag det numer med ro, förmodligen för att jag i allmänhet har antingen Studio Ett eller Johanna Koljonen i lurarna när jag handlar och bara hummar och nickar som svar när de tittar på mig som om de förväntar sig någon slags reaktion från mig.

På't igen

Jag är tillbaka på kontoret. Jag kom redan igår, men eftersom jag inte lyckades sova på planet så hade jag varit vaken i nästan ett dygn när vi hade stormöte. Tyvärr var stolarna inte bekväma nog att sova i. Det hindrade mig däremot naturligtvis inte från att somna flera gånger.

Det har varit oändligt skönt att vara hemma. Jag har inte hunnit träffa mer än en bråkdel av dem jag hade velat, men jag har haft det fantastiskt bra och om det någonsin fanns en tvekan om var jag bor, var jag hör hemma och var "hemma" är så är den sortens tvivel borta nu.

Samtidigt så känna det spännande att vara här igen. Jag är inte alls så irriterad, ännu, peppar, på dessa människornas underliga sedvänjor, och jag känner ett större existensberättigande här nu än jag gjorde när jag åkte.

Jag har hårt jobb framför mig nu, men det känns spännande och roligt.

Kata

Den som tränat japansk kampsport känner till begreppet kata. Det innebär att utföra en serie rörelser på ett förutbestämt sätt. Det brukar översättas till till engelskans form, men det är ett stort och komplicerat begrepp, och att översätta det till svenska är svårt och det går säkert att diskutera länge och det skulle säkert vara en spännande diskussion, men jag lutar åt mönster.

Det är ett begrepp som sträcker sig utanför kampsporten träningsrörelser, dock. I kampsport talar man även om kata när man diskuterar hur man rör sig när man hälsar på varandra. Det gör att jag tycker att begreppet tangerar protokoll också.

I kendoklubben i Malmö tvättas golvet för hand inför varje träningspass. Man turas om att spänna en trasa mellan händerna och springa dubbelvikt över lokalen tills hela golvet är rent. När någon kom på ett bättre sätt att göra golvtvätten fick vi bassningar av vår tränare. "Det är kata", sa hon. Och hon har levt i Japan - hon vet vad hon talar om.

Här gör man saker enligt ett förutbestämt mönster. Om mönstret inte passar problemet så är det ju synd för problemet - det löses enligt mönstret i alla fall. Att påpeka att det finns andra sätt att lösa problemet som kan ha sina fördelar kan ibland mötas av tomma blickar - det har ingen betydelse. I bemärkelsen "det betyder ingenting". Det har ingen bäring och det finns ingen anledning att diskutera lösningsmodeller. Vi har ju redan en lösningsmodell.

Eller också har jag bara min berömda tremånaderskris i antågande.