Japan är ett säkert land - kanske det säkraste landet i världen att resa i och ett av de tryggaste att bo i, statisktiskt sett.* Våldsbrott förekommer i princip inte.
Japan är också ett av världens mest formella länder. Alla handlingar är en repetition av ett tänkt mönster, ett imperfekt utförande av en perfekt form som är förutbestämd och där alla spelar sina roller. Det gäller relationer, måltider, affärsuppgörelser - allt.
Och det är naturligtvis sidor av samma mynt. Det finns ingen form för rån här - alltså händer det inte. Men eftersom det inte heller, per definition, kan finnas någon form för subversivitet, så går politiska attitydmässiga förändringar av samhället otroligt långsamt. Man kan, men en ledare i spetsen, skapa en form för industri, för produktion, för ekonomiskt välstånd. Men att skapa en form för kvinnors frigörelse, för sociala reformer, för innovation eller revolt - det låter sig inte göras. Och därför händer det inte.
Dessa är de tankar som uppehåller mig dessa mina sista veckor som invandrare i Solens Rike.
*Den upplevda säkerheten är något annat - Japaner oroar sig lika mycket som någon annan.
måndag, juni 21, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Angående den upplevda otryggheten: Här tror man att det går att bygga bort otryggheten och om inte det går, så går det nog att lysa bort den... Det sista är ungefär som när man röker ut onda andar antar jag.
SvaraRadera