Illegal

Jag är inte illegal invandrare i Japan, det vill jag göra klart först och främst. Och jag tycker inte om papper.

Såhär är det: idag kan vi skicka information blixtsnabbt elektroniskt. Vi kan dessutom lagra information elektroniskt, sökbart, och stora delar privat. Ändå är folk så inihelvete intresserade av papperslappar. När jag handlar på mitt bankkort så står det sen på min internetbank var jag har handlat och för hur mycket. Det vore inte tekninskt komplicerat att lagra kvittot elektroniskt, antingen via nätet eller på chipet på mitt kort. Ändå envisas butiker inte bara med att ge mig papperslappar varje gång jag handlar, utan dessutom envisas de med att jag ska komma ihåg var jag gjort av dem ifall jag vill reklamera eller återlämna min vara. Det är befängt.

Vad gäller identifikationshandlingar så är jag något mer tolerant. Dels är de i allmänhet i plast och inte i papper, och dels, och det är kanske kontroversiellt, är de betydligt enklare att falsifiera än mer effektiva metoder som skulle kunna finnas. Tänk, till exempel, om det fanns en internationell, distribuerad databas för fingeravtryck, och när jag skulle identifiera mig, var som helst, så behövde jag bara lämna mitt fingeravtryck, och så skulle svenska staten svara med min identitet, elektroniskt. Det skulle också göra att all information skulle kunna lagras centralt och jag skulle slippa släpa med mig alla dessa handlingar som ska bevisa vem jag är, var jag kommer ifrån och vilken rätt jag har att vara på den plats jag är.

I nuläget är det alltså så att jo, jag har ett visum, och jag har rätt att både uppehålla mig och arbeta i Japan. Dessutom har jag registrerat mig hos stadskontoret, och på så sätt har jag juridiskt giltig status som ... arbetskraftsinvandrare. Men, och här kommer det läskiga, ett visum till Japan gäller bara för en inresa. Om jag lämnar Japan är mitt visum förbrukat. För att hantera det kan man få ett återinresetillstånd, som kan gälla för en eller flera inpassager. Jag kommer att få ett obegränsat återinresetillstånd, men det kan jag inte söka själv, utan en advokat måste göra det åt mig. En sådan advokat är anlitad via ombud, och ansökan pågår. För att advokaten ska kunna ansöka om ett dylikt tillstånd behöver denne mitt pass. I original. Det innebär att jag för tillfället har med mig en kopia på mitt pass, en kopia på mitt visum, som sitter i passet, ett kvitto på att jag lämnat ifrån mig mitt pass till en behörig advokat, en kopia på fullmakten jag gett advokaten att söka återinresetillstånd åt mig, ett registreringsbevis från stadskontoret, och, förstås, mitt svenska körkort som bär högst tveksam juridisk status i dethär landet. Jag bär alltså med mig en smärre roman officiella handlingar på en salig blandning av japanska, engelska och en gnutta svenska, vars sammanlagda juridiska värde matematiskt skulle beskrivas som lim->0.

Sannolikheten att jag skulle bli stoppad är minimal. Det händer i och för sig att polisen stoppar utlänningar och ber dem identifiera sig, men inte ens här stoppar man i allmänhet kaukasier. Men om de mot förmodan skulle göra det så är jag helt och hållet ett offer för de enskilda polisernas godtycke. De kan titta på mina papper, tycka att, äh, vaffan, en svensk, det är ju sådana som gör rolig musik, och inte sådana som flyger in i skyskrapor, och låta mig gå, eller också kan de nog göra... vad som helst. De ska väl, principiellt, ge mig en tolk, men det kan ta många timmar att hitta en sådan, och fram till dess så kan de helt enkelt hålla mig. De kan till och med använda tolkprincipen för att hålla mig och vägra låta mig prata engelska.

Nåja. Inom en vecka borde jag få tillbaka mitt pass, och dessutom få mitt alien registration card, som är en japansk id-handing som bevisar dels vem jag är och dels vilken rätt jag har att vara här. I plast.

Allt detta får mig naturligtvis att tänka på alla de flyktingar i världen som faktiskt är papperslösa, och vilken oerhörd press de lever under. Jag menar, även om jag skulle kunna bli inspärrad och hållen i på sin höjd ett par dygn medan missförstånden reds ut, så är det en spott i Stilla Havet jämfört med vad de flyktingar som kommer till Sverige utan papper utsätts för. I den mån det faktiskt finns rättssäkra demokratier är världen så är Sverige inte en av dem.